Tänk att idag blir min lilla fis 6 månader :) Den 25:e är ett fint datum!
Tänk vad nördig jag var då som såg ut efter "fina datum" som jag ville att han skulle komma på.
Jag gillade 25, 27, 29, 1 och 2 augusti.
Att han däremot skulle komma på beräknad dag var något jag absolut inte trodde! Var helt inställd på att gå över tiden :) Och datumet kunde inte ha blivit finare! hihi
Tycker fortfarande att det är rätt fräckt att varenda dag jag räknade stämde, som t.ex "nu har jag 10 nätter kvar till bf" (jag räknade nätter eftersom att dem var jobbigast och tiden lät kortare).

Och 11.30 pluppade han ut efter ett par kämpiga timmar :)

Då hade jag ALDRIG trott att det skulle vara så "enklelt" att bli mamma. Jag hade förberett mig på att få sitta upp hela nätter med en skrikande bebis. Men det blev inget utav det.. Så i alla fall har denna första tiden gått som en dans. Och jag ser bara fram emot att få lära MIN son en massa saker. 

Och jag minns även vår andra natt på BB. Jag hade redan haft svårt att sova eftersom att jag inte kunde släppa blicken från mitt lilla underverk.
Men den natten så ville han ligga vid bröstet hela tiden och jag minns hur jag helt förstört frågade personalen "hur länge håller detta på???". Då fick jag till svar att det kan hålla på länge. Men ungefär 3 slutade han och vi somnade sött (Kristoffer sov redan såklart) och sen dess har han sovit hela nätter.

Det har betytt så himla mycket för mig eftersom att jag var så trött efter förlossningen. Det tog ca 1 månad för den att gå över och folk undrade även om jag hade fått en förlossningsdeprission.
Men hur kunde jag ha fått det?
Jag var världens lyckligaste med min familj. Men det var lite samma som med amningen där, ingen hade talat om för mig att det skulle göra så fruktansvärt ont, lika lite som att någon hade talat om för mig att man kunde vara trött en lång tid efter förlossningen. Så nej, jag var inte deprimerad. :)