ångest..

Börjar få lite små ångest.. När det känns som en stor klump i magen som bara växer och växer.

Finns så mycket tankar som jag bara brukar lägga åt sidan, och tänker att "det löser sig".
Men det gör det ju inte, för någon gång måste jag ta tag i saken och ibland gör jag det försent och då blir det ju mer än dubbelt så jobbigare än om jag hade ordnat det med en gång.

En stor del av ångesten har med skolan att göra. Jag sabbade mitt sista år.
Jag vet att jag kan ta igen det på komvux sen. Men jag tänker lite att vad ska jag säga till alla?
Jag har inte ens kollat på mina slutbetyg.

Varför jag vill gå om Svenska B t.ex? Jo för att jag blev inte godkänd i den kursen. Mitt fel!!!
Bara för att jag inte kan ta ansvar. Jag är så fruktanvärt slarvig när det gäller sånt och jag vet inte hur jag ska komma ur den onda cirkeln.

Jag älskar svenska, och tycker att många andra ämnen är jätte roliga! MEN min tumme verkar sitta fast i rumpan :(

Hur kommer man ur den onda cirkeln och börjar ta tag i saker? Det undrar jag?
Jag vet att jag behöver jobba med mig själv men vart börjar man någonstans.
Jag skjuter upp saker Hela tiden..

Kommentarer
Postat av: Susanne

Förstår hur det känns det med skolan, var likadan. När lillen börjar dagis sen kan du ju antingen plugga heltid eller distans på komvux. När du varit hemma såpass länge tror jag att du kommer tycka det är skönt att göra någonting, du kan ju ta ett ämne i taget :)

2011-10-14 @ 09:00:01
Postat av: Malin (svar)

Ja jag har också tänkt så! Men samtidigt så får jag lite panik över att tänk om jag inte fixar det sen ändå? Det gör jag iof inte med dem tankarna heller men... Ska nog börja med ett ämne i taget. Tänkte kanske plugga ett ämne på distans redan efter jul :)

2011-10-14 @ 10:06:20
Postat av: Susanne

Klart du kommer klara det, du har ju fött barn då borde du klara allt ;)

2011-10-14 @ 10:57:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0