Sagan som blev Sann.
År 2005 var jag 13 år gammal och skulle precis sluta 7:e klass.
Jag och min lärare hade samma intresse - hästar.
Om jag minns rätt så var det hon som sa att det fanns en ponny på Brätte haga som hette Salmiak, som snart skulle behöva en ny skötare.
Läraren sa att jag skulle skriva ett brev som sedan hon skulle ta med sig och ge till ägaren Anna.
Det var så det började...
Jag provred Salmiak och fäste mig såklar med en gång. Det var ju min första sköthäst! Som dessutom var Privathäst!!!
Dock så var han en ponny som krävde sin ryttare, jag passade alltså inte riktigt in.
Det var Två gånger som han drog iväg med mig i full galopp.
En utav gångerna var när jag red med en tjej ute på fältet.
Jag sa till henne klart och tydligt att jag inte ville galoppera eftersom att jag visste vad som skulle hända..
Då säger den här tjejen: EN ÄLG!
Och i full galopp försvinner dem och som jag visste, Salmiak fick panik och skenade ända hem till stallet.
Det var bara det att till stallet fanns ett obevakat järnvägspår.. Eftersom att det var isigt ute så vågade jag heller inte lägga honom på en volt..
Tror ni jag var glad på tjejen sen? Hon lurade mig alltså att hon såg en älg för att få galoppera.
En annan gång var när jag red från ridklubben och skulle trava några meter.
Salmiak får ett ryck och skenar hela vägen hem, även ÖVER bilvägen.
Det satt några i Brätte hagas affär och såg hela händelsen. Tyvärr så gjorde dem saken värre och sa att han sprang rätt in i dörren som gick runt som ett rykte ett bra tag.
Men nej, han stannade så snällt utanför stalldörren.
Salmiak hade fått den stämpeln redan som en Galen häst. Då en tjej som var lika gammal som mig passade honom någon vecka. De sa att han sprang rätt in i ridhusväggen med henne, hurvida det är sant vet jag inte..
Men en sak visste jag ändå. Och det var att Salmiak gillade mig!
Det var flera som hade haft problem med att få in honom från hagen..
Men det var INTE en enda gång jag hade problem med detta... Till och med så mötte han mig alltid de sista 10 metrarna...
I alla fall så tröttnade Salmiaks ägare på honom och var även lite rädd. Så hon gjorde valet att sälja honom
hösten -06.
Och jag var SÅ ledsen. Jag och Anna blev även ovänner pga detta eftersom att jag var en liten naiv ryttare som så gärna ville köpa honom. Men Anna ville inte behöva se honom runt om i området.
Salmiak såldes till Långed i Dalsland.
Detta är sista kvällen jag såg honom som Annas ägare. Jag sa att han grät haha. Jag tyckte att han såg så ledsen ut när jag sa hej då.
Två gånger åkte jag och Anna och hälsade på Salmiak.
Den tredje gången rann ut i sanden tills det hann bli 2010.
En höstdag när vi var påväg hem från flyinge med klassen så såg jag ett meddelande på Facebook från Josefin,
Salmiaks nya ägare.
Hon undrade om jag ville ha honom på foder eftersom att hon börjat skola i en annan ort..
Såklart blev jag ÖVERLYCKLIG.
Så efter att jag sålt en utav mina shettisar så kom han till mig en dag i november.
Nu har jag haft honom i 1 år och 4 månader.
Igår beslutade jag och Kristoffer att vi skulle köpa honom.
Så om 1 månad så blir Salmiak, min första riktiga sköthäst och ponnykärlek MIN!
Detta var ett kollage jag gjorde i paint när han precis hade åkt och jag saknade honom som mest!
Åh! Vad kul! :D
Åh, vad kul för dig! :) Grattis :D