Ibland hoppas och tror jag på att jag har slutat gå i sömnen.
MEN så kommer en där dagen jag gör det. Inatt gick jag och lade mig i soffan.
Jag brukar alltid vakna när jag är "klar" men inte inatt.

Usch hatar det verkligen! När jag var liten duschade jag i duschen med trosor en gång, en annan gång var jag påväg in men pappa hann stoppa mig (jag vaknade när jag stod och argumenterade mot honom och blev förbannad och sprang upp och smällde igen dörren), en annan gång var jag påväg ut i nattlinne med stövlarna på osv..
Det pinsammaste är att jag har gått i sömnen hos kompisar!!!
MEN som tur är så har jag vaknat när jag gått några steg utanför rummen eller när jag öppnat dörren..
Då känner man skam när man springer tillbaka till sängen och hoppas att kompisen inte har vaknat..

Sluttjatat..

Vet inte om jag åker ner till stan idag igen. Willeman är förkyld och och vill inte riskera att han smittar mormor..
Bjussar på några bilder såhär på morgonkvisten i alla fall.