Lite svårt att förklara men denna bebistiden känns ganska så trög och långsam.

Nu har han ju gjort det "viktigaste" tycker jag för denna åldern.
Han ler, han skrattar ibland (ganska svårflörtad), han rullar från rygg till mage och sidan.
Han står gärna upp med hjälp... Och ja.. vad mer?
Det är väl klart att han växer för varje dag men det finns inte så mycket att berätta!

Just nu så väntar vi ju in smakportionerna, att han blir lite rakare och stadigare så att han kan sitta ordentligt, och att han ska orka lyfta sig mer med armarna.
Trodde ju själv att jag skulle skriva lite mer om honom, men som sagt så finns det inte så mycket att säga just nu.
Men vi har roligt varje dag, jag och min lilla goding! Eftersom han alltid har lätt till skrattet tillsammans med mig!

Nu känns det även som en "mellantid". Är sååå sugen på att shoppa mer kläder till honom, speciellt byxor.
Men då är 68 på tok förstort så att det går inte att använda ändå. åhh kliar i mina fingrar!!